Om att säga saker som man inte borde...

Min kompis Carina brukar säga till mig att jag säger saker som jag inte borde. Med det menar hon att jag berättar om gånger då jag gjort bort mig - saker som andra kanske inte skulle berätta om de råkat ut för samma sak. Men nu är det så att jag tycker det är väldigt roligt att bjuda på mig själv och se andra människor skratta så jag kan inte låta bli att berätta om mina missöden ändå. Därför tänker jag berätta det jag nu ska berätta för er; helt enkelt för att jag vill bjuda på ett skratt.

Historien börjar inte alls särskilt roligt - det var nämligen så att jag fått en infektion i min hudsjukdom (jag har en ärftlig hudsjukdom som yttrar sig i eksem). Jag hade fått infektionen på ett mindre trevligt ställe - nämligen i ljumskarna. P.g.a. stället det onda satt på så var det i princip omöjligt att ha kläder på mig i det området - d.v.s trosor och byxor. Bäst var om jag låg naken i sängen bara så att ingenting skavde (jag var tvungen att vara hemma från jobbet nästan hela förra veckan p.g.a. detta). På fredagen skulle jag och min sambo tvätta iallafall och för att gå till tvättstugan måste man gå ut då tvättstugan ligger i ett annat hus. Med andra ord - jag var tvungen att ha kläder på mig! Så jag tog på mig en klänning och frågade Martin om det syntes att jag inte hade några trosor under. Han lovade att ingenting syntes så vi gick ut. Till saken hör att det blåste rätt kraftigt så jag hade fullt sjå med att både bära tvättkorgen och försöka hålla ner klänningen. Martin gick en bit framför och tittade nästan hela tiden neråt mot mitt skrev och gick och skrattade - om det inte syntes att jag inte hade några trosor på mig så lär ju ändå alla våra grannar ha förstått det p.g.a. Martins beteende. När jag sedan frågade Martin om varför han gick och tittade mot mitt skrev hela tiden och skrattade så sa han att det var ett annat ljus utomhus och att det då syntes att jag inte hade några trosor... -"Typiskt", tänkte jag. Så när vi skulle gå till tvättstugan för att hämta tvätten tog jag på mig ett par trosor ändå. Det är här poängen kommer, ni som har väntat på den. Som jag berättade tidigare så blåste det en del och precis som vi passerat två muslimska män så kom det en vind som fick min klänning att bokstavligt talat blåsa upp över huvudet på mig. Jag släppte tvättkorgen fort som sjutton och drog ner klänningen igen men jag tror att de muslimska männen hann se... Min enda tröst var att jag åtminstone haft trosor på mig; tänk om detta hänt då jag inte hade det! Och dessutom blev Martin snuvad på hela kalaset då han gick en bit framför mig och inte såg det hela hända!

Nu är dock infektionen läkt och jag har jobbat denna vecka och kan ha både trosor och byxor på mig vilket känns väldigt bra! ;-)

På måndag är det sista april och då ska vi på fest som Carinas familj ordnar. Carinas bror Roger har nämligen en kvarn som ligger brevid Carinas och Rogers föräldrars hus. Det har varit lite tradition att det har varit kvarnfester med olika teman där sista april. Förra året var det bondetema och alla var utklädda till bönder, något år innan dess var det vilda västern tema då alla var cowboys och indianer. Ett år var det PRO-tema (då var tyvärr inte jag med), då var alla utklädda till gamla tanter och gubbar med käppar och rullatorer. I år är det cirkustema och jag ska vara clown (vilket nog de flesta kommer vara...) och Martin ska vara elefantskötare! Jag har fixat en jättesnygg cerise peruk och ordnat teatersmink. Det kommer nog bli bra! Rapport kommer. Trevlig Valborg och ta det lugnt med alla smällare och raketer!

30-års fest med 80-tals tema

Förra helgen var jag på 30-års fest med 80-tals tema. Det var min barndomskompis Frida som fyllde år. Det var jättekul att se allas 80-tals outfits; alla hade verligen ansträngt sig och gjort sitt bästa för att se riktigt 80-talsaktiga ut! Bäst tyckte jag dock att Fridas bror Jon och Fridas sambo Pontus var med sina hockeyfrillor (som Jons flickvän Linn fixat!) och snygga mustacher... Jon hade t.o.m. målat lite strån på bröstet så det såg ut som om han hade hår där. Han såg ut som en äkta Don Juan! Frida och hennes familj hade verkligen ansträngt sig för att göra en så bra fest som möjligt. Det var roliga lekar, där vi var uppdelade i lag (vårat lag hette "Fridas muppar" som Linn så fyndigt kom på då Fridas mamma i ett tidigare tal nämnt att Frida gillade Mupparna då hon var barn) och trevliga tal till födelsedagsbarnet. Speciellt Fridas faster höll ett väldigt fint och känslosamt tal.

Med på festen var också såklart också Anna-Karin som är en av Fridas närmsta vänner. Det är tack vare henne som jag fått kontakt med både henne själv och Frida i vuxen ålder! När jag och Anna-Karin gick i låg- och mellanstadiet var vi jättegoda vänner och jag var hemma hos Anna-Karin väldigt ofta. Det var så skönt att komma hem till en familj där det fanns någon som hjälpte till med läxorna och där det var ordnat och städat och fint. Jag t.o.m. bodde hos Anna-Karin i några veckor när vi gick i 6:an, då var min mamma på en av alla hennes hälsoresor. Så nu när det var fest förra helgen så fick jag sova hemma hos Anna-Karins familj. Det var jättekul att träffa hennes föräldrar Maj och Lars-Göran också. Jag och Maj satt och pratade en hel del och då kom jag ihåg när jag var barn och var och hälsade på Anna-Karin och satt och pratade med Maj i köket; då kunde Anna-Karin komma ut och säga, lite surt, -"Hallå, är du och hälsar på mig eller min mamma?". Men det var ju så trevligt att prata med Maj - hon var så annorlunda mot min egen mamma! Det var lika trevligt att prata med henne denna gång och nu kom vi överens om att vi, tillsammans med min mamma och min syster Lisa, senare i vår ska åka till Bäsna trädgård för att ta en fika och vandra på Trollstigen!

Jag och Anna-Karin

Födelsedagsbarnet Frida och Anna-Karin (i bakgrunden Fridas kompis Annika)

Fridas bror Jon och hans flickvän Linn

Frida sitter och lyssnar på ett tal som hennes pappa håller

Fridas kompisar från Mjölby; systrarna Ester och Frida

Fridas sambo Pontus (tyvärr syns inte den snygga hockeyfrillan som Linn klippt honom i, men om ni vill se en bättre bild så gå in på Frida eller Anna-Karins bloggar).