Wednesday, May 9, 2007

Ett kärnvapenkrig vore inte så dumt...

Förra veckan när jag var hos min psykiater fick jag i uppgift av henne att fylla i ett s.k. självskattningsformulär; det är en massa (och då menar jag verkligen en massa; 238 st!) påståenden som man ska svara på; håller man med påståendet ringar man in S som står för sant och håller man inte med om det ringar man in F som står för falskt. Då min psykiater skulle ha möte med sin handledare (jag är ju hennes "examensarbete", hon är utbildad inom psykodynamisk terapi och håller nu även på att utbildar sig inom kognitiv terapi) idag så behövde hon formuläret senast igår. Jag lovade att göra det under helgen och sedan skicka det med internposten på måndagen så hon hade det på tisdagen. Hon svarade att hon inte var ett dugg orolig för att jag inte skulle skicka det i tid; jag gör ju alltid mina läxor och uppgifter som jag får och är så ambitiös... Igår fick jag dock plötsligt en klump i magen då jag såg formuläret som låg, oifyllt, kvar på skrivbordet... I och med att hon sagt som hon gjort så kände jag ju press på mig att hon fick formulläret i tid! Jag skyndade mig att fylla i det och slog sedan upp hennes adress på Eniro, ringde numret som stod där och hennes dotter svarade. Som tur var skulle hon vara hemma så jag kunde komma förbi med formuläret, så nu fick hon det tills på onsdagen då hon skulle ha träff med handledaren iallafall.

Det var väldigt många skumma påståenden i detta formulär. Bl.a. var det påståenden som:

  • Jag önskar ofta att jag hade superkrafter, som t.ex. Stålmannen.
  • Jag känner ofta en stark samhörighet med den andliga världen.
  • Jag känner att min hjärna inte fungerar riktigt normalt

Och kanske konstigaste av allt:

  • Ett kärnvapenkrig vore inte så dumt

Jag undrar vad som händer om man ringar in S på den sistnämnda frågan... Spärrar de in en på Säter då eller? -"Nej, det vore inte så tokigt med ett kärnvapenkrig. Vi skulle behöva rensa upp här lite! Jag har alltid tyckt det verkar så intressant att se vad som blir kvar på jorden efter ett kärnvapenkrig..."

3 comments:

SweFlo said...

Låter mysko! Kommer ihåg under en psykologiklass på universitetet då vi alla fick göra frivilliga tester som del av ett experiment. Stolligt var det! Hittade dig genom SunnySwede!

Malin said...

De där har jag med fyllt i när min terapeut utbildade sig inom kognitiv inriktining. Håller med om att det var konstigt värre!
Puss / syster yster

Johanna said...

Ja, visst var testet konstigt... Men faktum är att då min psykiater visade mig resultatet på testet i förrgår så visade det på att jag förändrat mig mycket under den tid jag gått i terapi och det hela pekade på att jag mår mycket bättre idag än vad jag gjorde för nästan ett år sedan (vilket i och för sig är helt sant och det visste jag redan innan testet, men ändå). Så det måste ju ligga någon mening bakom påståendena som "vi vanliga" inte begriper oss på.